Gabriella

Jag kände på mig innan, och gör fortfarande, att 2009 kommer bli ett riktigt bra år och att jag skulle växa i mig själv.
Som det är nu så blir redan första kvartalet grymt bra. Det gör ju det inte sämre att jag varit så jävla glad i snart två veckor nu. 

Det handlar inte bara om jätteroliga saker där jag känner mig trygg osv. Jag ser det som utmaningar, och kan det bli bättre? Först ut är en resa till Chamonix om tio dagar! Jag ska flyga själv till Genéve och därifrån ta buss till Chamonix. Jag ska bo med Kajsa och hennes två rumskamrater i en trång liten lägenhet som jag antar ser ut som kaos. Det kommer bli så himla roligt verkligen att få åka skidor och att hälsa på min älskade Kajsa. Men trots att jag hälsar på Kajsa kommer jag få stå på egna ben. Hon jobbar antagligen 5 kvällar/nätter under veckan och kommer heller inte orka åka skidor varje dag. Men jag tror hon har snälla kompisar som kan åka skidor med mig och förhoppningsvis guida mig i alpstaden och dess nattklubbar. Mitt mål med resan är inte att festa sönder varje natt utan att få komma till älskade alperna och älskade Kajsa. Men tro inte att jag inte kommer festa, - iofs är det after-ski som är vår specialitet!

Chamonix. Jag funderar på att spendera en sommar här något år.

Efter en vecka i Chamonix blir det hem och jobba 6 dar och vara ledig två. Då ska jag hinna avsluta allt på jobbet, träffa vänner, köpa grejer som behövs till Bali, packa och växla pengar. Den tionde februari åker jag iväg till Bali och jag flyger som tidigare sagt helt själv vilket jag ser som en stor utmaning. Ska säga er att jag är väldigt nervös även om det ska bli väldigt skönt också.


Bali. Hur brun ska inte jag bli då?

Att spendera fem veckor på Bali med ett gäng killar som ensam tjej kanske inte är det mest självklara. Även om det är mina bästa vänner så känns det väldigt konstigt gjort. Men resan är ju betlad. Det är dessa killar jag umgås mest med av alla men fem veckor där jag ska stå ut med deras typ av killsnack, deras galna fyllor, deras tjejtjusarfasoner m.m. blir verkligen en utmaning på gott och ont. Undra om de klarar mig som tjej och tillhörande bekymmer i fem veckor?  Yeah yeah, det blir sjukt kul!
Det blir också några dagar i Hong Kong.

Sedan hemma i Sverige igen blir det direkt att sätta sig in i jobbletandet och hitta mig ett jobb jag trivs med. Och här ska jag inte vara feg.


Jag har faktiskt varken fattat att jag ska till Cham eller Bali vilket nästan gör det ännu roligare då jag inte byggt upp några förväntningar överhuvudtaget. Jag är typ bara nervös.

Kan ett kvartal bli bättre?